Frågestund i Riksdagen 2025-09-11: Het debatt om välfärd, kultur och framtidens Sverige!

Idag, den 11 september 2025, samlades riksdagens ledamöter för en intensiv frågestund där statsråden ställdes till svars om regeringens politik. Från klockan 14.00 avhandlades en rad angelägna ämnen, med klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L), finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och kulturminister Parisa Liljestrand (M) vid talarstolarna.

Regler för Frågestunden: #

För att säkerställa ett effektivt flöde hade varje ledamot en minut för sin fråga, och statsrådet hade en minut på sig att svara. En eventuell kompletterande fråga och svar fick ta längst en halv minut vardera. För att så många som möjligt av de 29 anmälda ledamöterna skulle hinna ställa sina frågor, tilläts inga kompletterande frågor efter de första elva frågeställarna. Detta höjde tempot i debatten.

Här är en översikt över de mest framträdande diskussionerna: #

Välfärdskapitalism och Skola: Pengar till barnen eller till börsbolagen? #

En av de första heta debatterna rörde vinster i välfärden. Lena Hallengren (S) anklagade regeringen och Sverigedemokraterna för att låta “välfärdskapitalister plocka ut miljonvinster” från våra skattepengar, särskilt inom förskolan, med hänvisning till en granskning i Aftonbladet. Hon frågade varför välfärdskapitalisterna prioriteras framför barnen. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L), som oväntat besvarade frågan, betonade Liberalernas långa kamp mot friskolors problem, som obehöriga lärare och betygskorruption. Hon försvarade regeringens åtgärder, inklusive förslag om vinstförbud vid kvalitetsbrister, och menade att regeringen “inte slösar bort den här tiden” utan kraftigt tar tag i skärpta villkor för friskolesektorn. Hallengren kontrade med att ett vinstförbud krävdes, inte bara vinstbegränsningar, men Pourmokhtari svarade att trots att Socialdemokraterna drivit frågan länge, hade de inte genomfört “ordentliga åtgärder” under sina åtta år vid makten.

Kulturkanon: Ett levande verktyg för svensk kultur? #

Sara Gille (SD) lyfte fram den nyligen framtagna kulturkanonen som en stor framgång för Sverigedemokraterna och Tidöavtalet. Hon frågade kulturminister Parisa Liljestrand (M) hur regeringen avsåg att fortsätta stärka svensk kultur med kanonen som grund. Liljestrand uttryckte glädje över kanonen och noterade att den redan “finns, den lever och den utvecklas” genom medborgarinitiativ. Hon lovade att regeringen skulle arbeta vidare med att förvalta den utifrån utredningens förslag. Gille betonade att kanonen måste vara ett “levande verktyg” som används i praktiken, särskilt inom skolan.

Senare frågade Kristina Axén Olin (M) varför en kulturkanon behövdes. Liljestrand svarade att den kan hjälpa oss att “förstå oss själva, förstå varandra”, skapa en starkare känsla av “vi” i samhället, och göra att fler vågar delta i kulturdebatterna, särskilt de som inte fått kulturen “med modersmjölken”. Kristoffer Bergenblock (C) kritiserade däremot regeringen för att skära ner på folkbildningen, som utredaren menar ska vara en viktig bärare av kanonen. Liljestrand försvarade regeringens satsningar på kultur, betonade att över 4 miljarder kronor fortfarande läggs på folkbildningen och att fokus ligger på barns och ungas rätt till kultur.

Skolans Utmaningar och Brottsförebyggande Arbete #

Isabelle Mixter (V) lyfte att cirka en tredjedel av gymnasieeleverna inte klarar skolan, en viktig förebyggande faktor mot kriminalitet. Hon ifrågasatte regeringens prioriteringar med mindre pengar till kommunerna och skattesänkningar för de rikaste. Gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm (L) menade att många gymnasieproblem bottnar i bristande kunskaper från grundskolan. Hon lyfte regeringens stora satsningar på läsning, läroböcker, ett nytt betygssystem och att stärka lärarkåren. Mixter tryckte på för mer resurser till personal i skolan, varpå Edholm betonade att även om staten satsar, ligger huvudansvaret för finansieringen på kommunerna. Nima Gholam Ali (SD) uttryckte oro för att gymnasiet i “invandrartäta områden” riskerade att bli en “förvaringsplats” på grund av bristande språkkunskaper och förkunskaper. Edholm svarade med att hänvisa till regeringens omställning av skolpolitiken, med fokus på läsning, skolbibliotek och förändringar i betygssystemet för att bättre förbereda eleverna för gymnasiet.

Public Service och Mediestöd: Kvalitet och Täckning i Hela Landet #

Katarina Dermar (C) frågade kulturminister Liljestrand om hur regeringen ser på de ökade kostnaderna för public service på grund av att fler lämnar marknätet och om det fanns beredskap att skjuta till mer pengar. Liljestrand (M) svarade att regeringen och Sverigedemokraterna enats om en medelstilldelning på över 83 miljarder kronor för public service över åtta år och att en särskild utredning ser över distributionsfrågan. Hon underströk också att regeringen följer armlängds avstånd-principen när det gäller public service interna prioriteringar.

Per Arne Håkansson (S) kritiserade mediestödets utformning, som lett till “mediaskuggor” i landet och att över 100 miljoner kronor i mediestöd inte har använts. Liljestrand erkände att det finns ett behov av att “titta närmare på mediestödet generellt” och att en översyn planeras för att främja lokal och regional journalistik.

Klimat och Miljö: Globala avtal och lokala utmaningar #

Rebecka Le Moine (MP) ifrågasatte hur regeringens agerande, som sänkt skydd för hotade arter, rimmar med det internationella Kunming-Montreal-avtalet som Romina Pourmokhtari (L) själv förhandlat fram. Pourmokhtari betonade sin centrala roll i avtalet och försäkrade att Sverige aktivt arbetar med att öka skyddet av både hav och land till 30%, med 10% strikt skyddade områden. Hon nämnde invigningen av Östersjöns första marina nationalpark som ett exempel. Le Moine kritiserade dock bristen på en nationell handlingsplan och fortsatta miljöskadliga subventioner. Andrea Andersson Tai (V) frågade om ett förbud mot PFAS-bekämpningsmedel i Sverige, med tanke på ökad försäljning och Danmarks förbud. Pourmokhtari erkände PFAS-problematiken som en “hjärtefråga” men menade att ett nationellt förbud inte är realistiskt på grund av kostnader och tidsåtgång. Hon betonade att den mest verkningsfulla åtgärden är att agera på EU-nivå för att förhindra produktion.

Anna Lasses (C) frågade om regeringens ambitioner att höja klimatmålen inför kommande internationella möten. Pourmokhtari svarade att Sverige redan är ett föregångsland med lägst utsläpp per capita i EU och att “att föregå med gott exempel är att ha låga utsläpp”. Hon lyfte fram EU:s utsläppshandelssystem ETS2 som ett kraftfullt verktyg för att minska utsläppen.

Peter Hedberg (S) tog upp de omfattande skadorna efter skyfallet i Ångermanland/Västernorrland och frågade om regeringens stöd till de drabbade. Pourmokhtari svarade att regeringen noga följer läget, att Andreas Karlsson besökt regionen, och att Trafikverket arbetar med återställning och förbereder sig för kommande vädervarningar. Ekonomi och Kontanter: Trygghet i vardagen

Peder Björk (S) larmade om den “havererade” kontantförsörjningen i Sverige, där bankomater stod tomma i över en månad i vissa orter. Han frågade finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) om långsiktiga åtgärder. Wykman svarade att Riksbanken fått ett förtydligat ansvar och att en utredning om att säkra kontanttillgången bereds. Han hade även träffat Bankomat angående deras problem. Björk kritiserade regeringens passiva agerande och jämförde det med hanteringen av matpriser. Wykman kontrade med att inflationen, som påverkade matpriserna, hade hanterats av en “ansvarsfull ekonomisk politik”.

Kärnkraft och Rymd: Nya satsningar för framtiden #

Tobias Andersson (SD) gratulerade till framstegen med ny kärnkraft och finansieringspropositionen, och frågade hur fler projekt än Ringhals kan säkerställas. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) bekräftade att de legala ramarna finns på plats och att ekonomiska ramar kommer att presenteras i budgeten. Han betonade dock att stödsystemet är begränsat till ett mindre antal reaktorer på grund av EU:s statsstödsregler.

Marie Louise Säfström (M) frågade Lotta Edholm (L) om nyttan med rymdforskning och rymdindustri, samt den kommande rymdlagen. Edholm lyfte rymdforskningens praktiska betydelse för klimatövervakning, transportsystem, krigföring och försvar. Hon betonade också behovet av en förnyad rymdlag då “enorma förändringar” skett sedan den nuvarande lagen antogs. Regeringsförklaringen nämner också “rymdsatsningar” som en del av att bygga upp det civila försvaret. Internationell Politik: Gaza och Sveriges roll

Lotta Jonsson Fornarve (V) frågade klimat- och miljöminister Pourmokhtari om Sverige borde följa Spaniens exempel och införa nationella sanktioner mot Israel för att stoppa “folkmordet och svälten i Gaza”, inklusive ett vapenembargo. Pourmokhtari (L) betonade att regeringen anser att EU-nivå är det mest verkningsfulla för att påverka Israel och driver på för hårdare ekonomisk press, bland annat genom frysta tullförmåner. Hon klargjorde även att Sverige har en restriktiv syn på export av krigsmateriel till Israel, med inga tillstånd sen 1950-talet (med få undantag).

Övriga viktiga frågor: #

• Gymnasieelever och politiker: Jakob Risberg (MP) frågade Lotta Edholm om framstegen med att möjliggöra för gymnasieelever att träffa politiker i skolan. Edholm höll med om vikten av detta för demokratin och sade att hon fört dialog med departementet, men nämnde även säkerhetsskäl som en orsak till restriktiv hållning i vissa fall.
• Bedrägerier mot äldre: Flera ledamöter, bland annat Ludvig Aspling (M) och Charlotte Kvensler (SD), uppmärksammade regeringens framgångar med att bekämpa telefonbedrägerier mot äldre, där brottsvinsterna minskat med 40%. Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) lyfte ny lagstiftning, bankernas åtgärder och uppbyggnaden av finansiell underrättelse i Sverige som bidragande orsaker.
• Studentkårernas anslag: Niklas Sigvardsson (S) uttryckte oro över neddragningar i studentkårernas anslag. Lotta Edholm (L) förklarade att neddragningen till stor del beror på att pandemirelaterade medel fasas ut.
• Yrkesvux: Robert Olesen (S) ifrågasatte en påstådd stor neddragning i regionalt yrkesvux. Lotta Edholm (L) svarade att regeringen fokuserar mer på yrkeshögskolan och att stora delar av de nuvarande yrkesvux-statsbidragen inte används, vilket man nu vill omstrukturera för att bättre möta branschernas behov.

Avslutande tankar: #

Denna frågestund, som blev något längre än planerat, gav en omfattande inblick i regeringens prioriteringar och utmaningar. Debatterna belyste tydliga ideologiska skiljelinjer men också områden där enighet söks för att stärka Sverige inför framtiden. För fokus låg på att visa handlingskraft inom en rad områden som brottsbekämpning, skola, klimat och integration, vilket även statsministerns regeringsförklaring berört tidigare.